Dear Blog, it's time again. Hi... Bleh. Dags att hata sig själv. Gick för att stänga fönstret i badrummet för morsan skulle duscha. Jag tyckte hon sa att jag skulle lägga tröjan i tvätt men tydligen skulle jag prova den först. Varför? Jag ville inte ha den och det vet hon om. Har ingen betydelse att jag kunde sova i den. Hade aldrig tagit den på mig ändå. Så bara för jag råka mumla att jag aldrig skulle använda den så blev jag anklagad för att ha dåligt humör. Hallå? Jag har liksom precis stigit up. Jag är inte speciellt vaken, så nej det är inte dåligt humör bara dålig tajming. Jag är trött, men det fattar dem inte. Jag är alltid trött så visst ibland har jag kanske lite kortare stubin än vanligt men att jag råka säga ngt i en liten högre ton bara för jag är trött på att ingen lyssnar så blir man målad som en bitch med dålig attityd. Sen beror det på dag också. Säger man en sak en dag skall det förvrängas och vridas så det får en helt annan mening än vad det egentligen hade och så får man skäll. Andra dagar möts man med ett skratt. Man vågar ju inte säga ngt men då blir man anklagad för att vara sur och då är det också fel. Jag fattar inte vad de vill! Jag vill bara härifrån. Ha ett eget ställe med ingen som kallar på mig var femte minut, ett ställe där jag kan få ha lite lugn och ro och slippa oroa mig för hur jag ska bete mig just den dagen.