Dear Blog... Jag hatar allt och alla... Eller ja kanske inte men definitivt min mage... Jag hade tänkt handla, min mamma hade sett ngt i ett reklamblad som hon skulle vilja ha och när jag kommer till affären sätter magen igång och krampar så jag får gå ut igen och sätta mig på deras toalett. Då lugnar sig magen så jag kan i alla fall ta mig igenom den affären snabbt. Jag trodde det var lugnt nu så kör till nästa affär, går lugnt runt och tittar och vad händer inte då? Jo då börjar magen krampa igen, jag blir kallsvettig och känner paniken komma för att det känns som jag ska göra på mig. Rusar genom affären, får tag på det mesta jag skulle ha, det jag visste var det var sen till kassan där man självklart får vänta och står och kniper. Slänger ner allt i en kass går ut och kör hem, gråter en skvätt under turen. Dan blev liksom bara förstörd, men det skulle jag väl ha räknat med. Kände mig typ på humör i morse trots åskan, då skall det självklart bli pannkaka sen...

Kommer hem, mamma säger jag var hemma tidigt, jag berättade vad som hände och sa det e inte kul. Då vänder hon det till sitt och säger hon har tandvärk...

Min mage krampar fortfarande. Jag sitter på dass nu när jag skriver det här. Diarré e det väl, vatten och luft och så står det och krampar... Jag vill bara storböla. Vrf finns det ingen som kan hjälpa mig... Doktorn sa jag hade ibs, nämen så bra då, inget att göra liksom... Får väl sluta äta och bara inta typ flytande föda. Det brukar gå för det mesta typ... Men kom ut nu vad det än e som sitter där... Jag orkar inte ner, jag vill inte!  Jag vill inte behöva springa hem var gång man tänkt sig göra ngt roligt bara för att magen inte vill som jag vill... Jag vet att jag inte har mkt till liv, att det roligaste är att få komma till ngn affär och se vad de har för roligt, men den lilla underhållningen skulle jag gärna vilja kunna utföra utan att det ska behövas känna som jag ska bajsa på mig... Toppen, nu blir det böl igen...

Dear Blog...

Jaha, nu är man dum igen. Det är pingstafton idag, en helg som har varit bortplockad så länge nu. Min mamma sa själv i morse, hade det ej stått i tidningen så hade hon ej tänkt på det

 Jag gick och lade mig, vakna vid två, tänkte jag kunde ligga och dra mig en stund, råkar somna. Halv fyra står pappa och rycker i mitt täcke. Jag stiger upp. Kommer ner, går in till mamma som säger hon är plutt (sur) på mig. Hom hade klätt sig fint och väntat på att jag skulle komma ner och äta middag och blev ledsen när jag inte kom... Jag trodde idag skulle vara en vanlig lördag. Det var ingen som sa ngt om att det skulle firas... Så får jag höra den guilttrippen. Hon hade plockat fram en tidning med recept som vi skulle titta på och bla bla... Så ja... Får väl skylla mig sj. Är ju pingst, så självklart skulle det firas, sånt ska ju jag magiskt veta...

Dear Blog.

Vet att det är mitt i natten, men min mage har plötsligt bestämt sig för att vara stenhård så det kommer nog ta lite tid.

Därför självklart tänker jag tillbaka på en grej son hände i efterniddags. Jag har äntligen tagit mig i kragen och städat ur garderoben (nu skall jag bara lägga resterande kläder rätt). I alla fall, jag kasta ner allt för trappan, tillsammans men tvätten sen hade jag lite mer som skulle ner så jag backa ner för trappan med lådan, tog det försiktigt. När jag kommer ner pp näst sista trappsteget ropar jag på hjälp. Tar en evighet så jag tänkte får väl klara mig själv, just då dyker farsan upp och skrämmer skitan ur mig. I alla fall, jag fråga om han kunde sparka (sa nog flytta, men sparka bort dem hade gått, eller ja föra bort dem) undan säckarna lite grann så jag slapp trampa på dem. Han bara säger, äsch trampa ner, vilket jag gjorde efter själv ha försökt sparka undan säcken lite. Jag kommer ner, ska vända mig om och ser ryggtavlan på farsan när han går där ifrån, jag ser inte var jag sätter fötterna och snubblar på ngt och ramlar över en säck. Pappa kommer tillbaka och jag sa, jag bad dig ju att flytta dem och han bara det kunde du ha gjort själv först. Sen gick han iväg igen och verkar inte bry sig särskilt om jag mådde bra eller ej. Samridigt börjar mamma gnälla, om ngn ramlat och bla bla, jag fick låtsas som allt var okej medans jag försökte kravla mig upp på benen. Ja självklart hade jag kunnat flytta på säckarna först innan jag tog ner lådan, men det tänkte jag inte på. Jag ville bara ha ner skiten. Jag kommer upp och mamma håller fortfarande på och jag säger hon ska lugna sig att det ligger grejer framför dörren och hon bara, bara inte dörren gått itu... Nä nä, jag ramla precis och kunde slagit huvudet i byrån men det e det ingen som bryr sig om. Sen säger mamma att jag skynda mig att plocka undan för hon inte visste när hon kanske skulle behöva rusa på dass... Jag bara mm, visst. Mamma höll i alla fall med mig om att pappa hade kunnat flytta lite på säckarna så jag hade haft lite mer svängrum... Alltid ngt... Men det var väl hockeyn på tv som drog pappas uppmärksamhet, Sverige spela ju mot Kazakstan... Men i alla fall, har idag lärt mig att det är inte lönt att be om hjälp. Och det stämmer, även på andra grejer. Ber man att få komma till en doktor så bara vi har inga tider nu du skulle ringt i morse... Jag me a inte att jag skulle dit på momangen, bara få prata ned en nån gång... Äsch, skit samma. Jag e lite öm i benet eftee jag ramla nu idag men det är okej. Jag skrek lite på katten för hon var ivägen. Det kändes lite bättre att få ut lite agression även om jag mest var irriterad på pappa än katten.

Dear Blog, jag känner mig så dum...

Jag ska tydligen veta exakt vad som skall göras genom att mina föräldrar pekar eller ger mig ngt och när jag ser förvirrad ut så blir de arga och skället ut mig.

Jag la min bakbok på min mammas rullator för jag tänkte hon kunde titta på recepten jag valt ut, istället så när hon ska resa sig upp och gå lägger hon boken på sin plats och går iväg, jag fråga vad hon tyckte om recepten (fick upprepa mig tvp gånger, tydligen något jag ska göra utan att klaga fast om jag ber dem upprepa så blir de sura) mamma svara med, jag bara la den där. Men jag la den där för du skulle titta, mamma bara, men det visste inte jag, du sa inget...

Så vrf blir de sura på mig när jag inte fattar?

-Suck-