Dear Blog, skulle vilja börja med att be om ursäkt för att jag ej skrivit på ett tag men saker har gått ganska bra och behovet har ej varit så stort men idag känns det som det behövs lite. Dagen börja okej, delade ut tidningar som vanligt. Blev lite sen men strunt samma, jag e ny. Men i alla fall... Kom i säng 8 typ och skulle vara hos mormor vid tre. 20 min biltur så ställde klockan på två. 20 i två börjar mamma smsa och fråga om jag ej skulle upp, jag sov än då. Par minuter senare tror jag kommer pappa och börjar rycka och slita i mitt täcke, säger att jag ska gå upp. Jag sa att det inte gick fortare att få mig ur sängen bara för han gjorde så, också att jag hade ställt klockan men då svarade han att han inte brydde sig och slet igen i mitt täcke. Tydligen hade han också tänt lampan i taket på mitt rum. Starka lysrör rakt i ögonen på mig. Sen smsar mamma igen och frågar om jag inte skulle gå upp. Pappa hade gått vid detta laget så jag fråga om pappa inte kunde komma och släcka lampan, får jag bara till svar: ska du ej upp? Klart jag skulle upp. Klockan gick precis då men jobbit att stiga upp när en stark lampa lyser en rakt i fejset. Tog kudden över mina ögon och guidade mig till lamp knappen och släckte lampan. Sen gick jag ner, kände mig ledsen, som att de inte litar på att jag kan sköta mig själv så jag unnade mig en liten tår. Gick direkt och klädde på mig sen prata lite med mamma sen fick se det massiva berget av reklam. Bladat tack och lov. Sen körde jag till mormor. Var där innan bedtämt så varför ska de hålla på att stressa? Jag är typ vuxen. 21 år gammal. Kommer ju aldrig lära mig att sköta mig sj om de ska hålla på så...