Dear Blog...

Jaha, nu är man dum igen. Det är pingstafton idag, en helg som har varit bortplockad så länge nu. Min mamma sa själv i morse, hade det ej stått i tidningen så hade hon ej tänkt på det

 Jag gick och lade mig, vakna vid två, tänkte jag kunde ligga och dra mig en stund, råkar somna. Halv fyra står pappa och rycker i mitt täcke. Jag stiger upp. Kommer ner, går in till mamma som säger hon är plutt (sur) på mig. Hom hade klätt sig fint och väntat på att jag skulle komma ner och äta middag och blev ledsen när jag inte kom... Jag trodde idag skulle vara en vanlig lördag. Det var ingen som sa ngt om att det skulle firas... Så får jag höra den guilttrippen. Hon hade plockat fram en tidning med recept som vi skulle titta på och bla bla... Så ja... Får väl skylla mig sj. Är ju pingst, så självklart skulle det firas, sånt ska ju jag magiskt veta...

Dear Blog.

Vet att det är mitt i natten, men min mage har plötsligt bestämt sig för att vara stenhård så det kommer nog ta lite tid.

Därför självklart tänker jag tillbaka på en grej son hände i efterniddags. Jag har äntligen tagit mig i kragen och städat ur garderoben (nu skall jag bara lägga resterande kläder rätt). I alla fall, jag kasta ner allt för trappan, tillsammans men tvätten sen hade jag lite mer som skulle ner så jag backa ner för trappan med lådan, tog det försiktigt. När jag kommer ner pp näst sista trappsteget ropar jag på hjälp. Tar en evighet så jag tänkte får väl klara mig själv, just då dyker farsan upp och skrämmer skitan ur mig. I alla fall, jag fråga om han kunde sparka (sa nog flytta, men sparka bort dem hade gått, eller ja föra bort dem) undan säckarna lite grann så jag slapp trampa på dem. Han bara säger, äsch trampa ner, vilket jag gjorde efter själv ha försökt sparka undan säcken lite. Jag kommer ner, ska vända mig om och ser ryggtavlan på farsan när han går där ifrån, jag ser inte var jag sätter fötterna och snubblar på ngt och ramlar över en säck. Pappa kommer tillbaka och jag sa, jag bad dig ju att flytta dem och han bara det kunde du ha gjort själv först. Sen gick han iväg igen och verkar inte bry sig särskilt om jag mådde bra eller ej. Samridigt börjar mamma gnälla, om ngn ramlat och bla bla, jag fick låtsas som allt var okej medans jag försökte kravla mig upp på benen. Ja självklart hade jag kunnat flytta på säckarna först innan jag tog ner lådan, men det tänkte jag inte på. Jag ville bara ha ner skiten. Jag kommer upp och mamma håller fortfarande på och jag säger hon ska lugna sig att det ligger grejer framför dörren och hon bara, bara inte dörren gått itu... Nä nä, jag ramla precis och kunde slagit huvudet i byrån men det e det ingen som bryr sig om. Sen säger mamma att jag skynda mig att plocka undan för hon inte visste när hon kanske skulle behöva rusa på dass... Jag bara mm, visst. Mamma höll i alla fall med mig om att pappa hade kunnat flytta lite på säckarna så jag hade haft lite mer svängrum... Alltid ngt... Men det var väl hockeyn på tv som drog pappas uppmärksamhet, Sverige spela ju mot Kazakstan... Men i alla fall, har idag lärt mig att det är inte lönt att be om hjälp. Och det stämmer, även på andra grejer. Ber man att få komma till en doktor så bara vi har inga tider nu du skulle ringt i morse... Jag me a inte att jag skulle dit på momangen, bara få prata ned en nån gång... Äsch, skit samma. Jag e lite öm i benet eftee jag ramla nu idag men det är okej. Jag skrek lite på katten för hon var ivägen. Det kändes lite bättre att få ut lite agression även om jag mest var irriterad på pappa än katten.

Dear Blog, jag känner mig så dum...

Jag ska tydligen veta exakt vad som skall göras genom att mina föräldrar pekar eller ger mig ngt och när jag ser förvirrad ut så blir de arga och skället ut mig.

Jag la min bakbok på min mammas rullator för jag tänkte hon kunde titta på recepten jag valt ut, istället så när hon ska resa sig upp och gå lägger hon boken på sin plats och går iväg, jag fråga vad hon tyckte om recepten (fick upprepa mig tvp gånger, tydligen något jag ska göra utan att klaga fast om jag ber dem upprepa så blir de sura) mamma svara med, jag bara la den där. Men jag la den där för du skulle titta, mamma bara, men det visste inte jag, du sa inget...

Så vrf blir de sura på mig när jag inte fattar?

-Suck-

Dear Blog, ja var ska jag börja... Jo, I söndags skulle jag köra ut reklam, kommer ett par hundra meter innan jag måste vända för där är ngt konstigt ljud. Min pappa prova också men han visste inte vad det var. Jag tänkte jag skulle prova, lade i växeln och det var som den hoppa ur, sånt konstigt ljud var det.

Fick ställa bilen och pappa körde runt mig så jag fick ut skiten.

Mejlar verkstad måndag morgon, gick och vänta på svar, men orka knappt hålla ögonen öppna så gick och lade mig vid åtta, då ser jag att de har svarat och de vill jag ska komma vid två. Så jag försöker klämma in nga timmar sömn men vaknar vid elva för jag fick sms försökte somna om men låg bara och vände mig tills kvar i ett. Kom iväg med bilen, pappa bogsera in bilen, jag har aldrig gjort ngt sånt förr, bland det läskigaste om inte det allra läskigaste jag varit med om. Fick reda på att växellådan är paj, och att de våga inte öppna den för att kolla och rekomenderade att byta hela, idag fick jag reda på att det skulle kosta 22000kr... Och det var bara växellådan, såg de att kopplingen såg konstig ut så skulle de ta en sån också, men vi sa redan i måndags att det inte var lönt så billetandet började igår efter ytterligare en dag med bara 4_5 timmars sömn. Fick ta bussen hem både måndag och tisdag så kom inte i säng i rätt tid... Plus att jag var stressad för att allt som händer.

Idag samma visa, knappt ngn sömn plus att ibsmagen tänkte att just idag var en bra dag att köra igång, så sitter nu och åker i min pappas bil och håller tummarna för att jag ska kunna hålla mig. 

Åh och just det, fick restskatt på 8000kr så ja, vi har inga feta plånböcker så ja... Blergh...

Plus för förra söndag gick jag och ramla och har sedan dess haft ont i höger tå och knät är motstridigt när man ska gasa och bromsa, känns som det låser sig så ja... Helvetes jävla förbannade skit...

Jaha, Dear Blog, idag e det första april... Och livet har redan skämtat med mig. Fick plötslig magkramp vid ett på nattet, allt som kom ut var gasig syra, men det fortsatte krampa så våga ej resa på mig. Satt säkert en halvtimme ungefär, I alla fall länge nog för att båda benen skulle somna och ena armen så när jag äntligen känner att det är lugnt nog att ställa mig upp, när jag börjar dra upp byxorna, medans man försöker hålla balansen på två lealösa lemmar fastnar byxorna lite på ena hälen vilket självfallet resulterar i att foten viker sig, hade jag ej sett ner så hade jag lutat mig på den foten, förmodligen brutit den och ramlat och slått huvudet antingen i vasken eller toalett stolen... I alla fall fick "vila" en stund (spelade blossom blasr för att lugna ner mig) sen bar det iväg, jag hade nycklar och telefoner i fickorna så när jag sitter i bilen och kört cirka fem minuter så kommer jag på att jag glömt plånboken hemma och stressen ökar, vilket får tankarna att snurra, att antigen skulle jag bli stoppad av polisen eller vara med om en svår olycka och vara oidentifierbar (jag har vid det här slaget inte sovit sen 13 dagen innan) så stressen ökar. Står och darrar på arbetsplatsen, mest för stressen och magens lilla ättriga påminnelse att den fanns också, men också för att för nån konstig anledning så har naturen bestämt att ha minusgrader idag när jag bara har en t-shirt och en tunn skjorta på... I alla fall, står och skakar, ser ngt i ögonvrån och vad kommer inte där om inte en hare och skuttar förbi. Tittar bort en stund och den e borta igen. Står i valet och kvalet om jag ska ringa och säga jag inte kan köra i natt, men då kommer lastbilen med tidningarna och jag bestämmer mig för attt försöka. Har lastat in the flesta tidningar och går för att se om där är brev att dela ut, vänder tillbaka fem minuter senare och de sista av mina tidningar har blivit stulna och jag står där som ett levande frågetecken och undrar var mina tidningar tog vägen. Visade sig vara den som hade sina tidningar bredvid mina tagit mina istället för hans egna... Kom iväg och allt har varit lugnt sen dess förutom det att magen fortfarande gör sig lite påmind. Ska försöka få ngn sömn nu och hoppas inte jag väcks av ett sms vid tio-tiden som jag blev igår som gjorde att jag hade svårt att somna om, men lyckades... I alla fall, godnatt. Andersson out.

Vad fan är fel på mig va? Va? Kan ngn förklara det? Mamma köpe ett motionsband sen så använde jag det en gång och sen har det bara stått där... Jag vill använda det men ändå så får jag mig aldrig för mig att göra det. Samma med läxan i Italienska, I måndags låtsades jag att jag inte mådde så bra, hade visserligen huvudvärk men det e inget ovanligt... Men i alla fall, jag sa att jag inte tänkt köra för jag inte mådde bra när den riktiga anledningen var att jag inte ville visa att jag ej pluggat :/

Sen idag så kom reklamen, det jag har så mycket att det känns som jag vill bara lägga mig ner på marken och 😫 skrika... Denna vecka e där extra mkt skit också och när jag läste in det så började tankarna snurra, att om jag förklarar att jag faktiskt mår fysiskt dåligt av att bara se skiten så kommer mamma säkert bara säga att jag e löjlig... Brukar hon göra... Ja visst jag får 2 tusen extra lappar vid löning med det e det fan inte värt

... Jag vill bara dö, slippa den här jävla skithögen med reklam som gör 4 utan veckans 7 dagar till ett rent psykiskt helvete för mig. Kan någon klubba ner Mig? Eller kanske borde jag köra av vägen eller nått... Då kanske de hade fattat men tror fortfarande att de bara tyckt jag var löjlig... Mitt ända glädjeämne är att mitt hår har blivit så långt att jag kan sätta upp små tofsar med mina tofsar med ögon på...

jaha då var det dags igen. Morsan hade en dålig dag och självklart så ska det gå åt helvete, och jag känner mig värdelös...  Undrar om det finns ngt receptfritt anti depressivt medel... Eller i alla fall ngt uppiggande 

Dear blog, nu e jag här igen för att jag är en idiot, korkad och tydligen mentalt efterbliven, vilket ej skulle förvåna mig. I alla fall, först och främst, hade min första cigarett idag, tände den, drog tre drag, sen så tryckte jag den lite lätt mot handleden innan jag fimpa... Onödigt Javisst, men enda anledningen till att jag tände en cigg var för jag satt och fantiserade på om hur befriande smärtan skulle kännas, men var för feg för att göra en stor del av det... 

Sen bad mamma mig att hänga tvätt, så det gjorde jag, det var lite blött men filtar av garn brukar ju vara det när de kommer ur tvättmaskinen så tänkte inte mer på det. Par timmar senare kommer pappa stormandes och skrikandes att jag är en jävla idiot, att jag inte kan nånting för att badrummet var rent full med vatten, jag visste inte vad han babbla om men gastandet fortsatte, att jag var puckad och andra ord i den kategorin + något om att mamma kunde ha slagit ihjäl sig om hon gått ut där... Jag var för upptagen med att försöka att inte gråta så jag lyssnade inte helt, men jag gick ut i badrummet, jag öppna en låda för jag tänkte se om där var en "städ"-handduk jag kunde använda, jag plocka upp en som var lite liten och pappa börjar skrika att den räcker ju inte, jag sa jag vet medans jag vek ihop den igen och hand börja skrika, sluta med det där "jag vet". Jag går till de vanliga handukarna och hittar en och lägger mig på knä för att torka upp så pappa inte skulle se tårarna som börja flöda. Mamma kommer till badrummet och blir rent hysterisk, ber pappa sluta kalla mig namn och han blir arg och säger "jaha, jag ska sluta" "Hon måste lära sig" mamma bara höll med men bad pappa ändå sluta skrika för hon blev nervös och så börja hon också gråta, jag gör mitt bästa för att få upp allt det våta med handuken, mamma börjar dirigera mig var jag ska torka och sånt. Jag hänger upp den blöta handduken över kranen i duschen sen börja mamma peka och säga något just som centrifugen som pappa satt igång på det våta matriallet var på högsta volym så jag hör inte vad hon säger så hon blir lite sur med meddelandet kom fram så småningom...

I alla fall, det var min kväll förstörd... fast fick ju en aledning att ta huvudtabletter och fundera igen om den där cigarett iden inte var så dum efter allt...